MEN..
Jag personligen vet många par som träffades när de var väldigt unga, bildade familj innan de hunnit 'så sin vildhavre, gått på grönbete med andra'.
Men sedan, några år senare börjar en tanke växa hos dem.. en de inte kan släppa och som riskerar att förstöra allt.. 
Är det slut på alla äventyr nu? Inga mer lekar med andra under resten av mitt liv? Vad är det jag missar? Tänk om.. tänk om..
Då finns risken att man börjar känna sig instängd, osedd och less på vardagen och sexlivet trots att man egentligen tycker om sitt liv, och inte vill byta ut det mot något i världen.
Men tanken finns där ändå, hela tiden -
Hur smakar, känns, doftar en annan människas kropp? Hur känns andra kvinnors bröst att greppa? En främmande manskropp intill sin i en omfamning. Känna sig sedd, åtråvärd och inte bara som 'mamma - pappa'
Men samtidigt vill man inte gå bakom ryggen på sin partner, vara otrogen.
Jag anser själv att det finns två val att göra. Inte enkla -
1. Stanna kvar, vara tyst, hålla sina fantasier och tankar för sig själv. Hoppas att det är något som 'växer bort' med tiden. Men då med risk att förhållandet tar slut efter en blöt kväll med otrohet 'som bara hände'.
2. Berätta hur man känner och hoppas partnern, om inte tycker lika så i allafall förstår att det inte är kärleken till dem du är osäker på utan längtan att få utvecklas, få vara med om något nytt som lockar
Finns det en lösning? Jepp.. (finns nog en hel del.. men..) För de modiga finns det swingersklubbar.
Ett sätt där båda kan leka på samma villkor. Lämna hemmet och dess förpliktelser för en kväll och få utlopp för sina sexuella fantasier på ett vis båda känner sig trygg med.
MEN.. igen.
Det gäller då att båda har samma känsla. Båda vill leka av sig för annars går nog allt åt pipan. Man få se det som parterapi, med klara regler. Som ett äventyr båda är med på och inte som gemensam otrohet. Och man måste prata.. prata och prata lite till. Veta hela tiden att det är Ok för båda. Vara överrens helt enkelt!
Nyfiken - Skulle DU våga gå på sådan klubb med din partner? Skulle du, om din partner sa åt dig att 'jag har själv inget intresse av det men jag förstår dig om du behöver det', då gå själv
Och den stora frågan av dem alla..
Hur tusan tar man upp att man är intresserad av att prova en sådan klubb om man inte vet hur den andra står i frågan?
/ H
4 kommentarer:
En fantasi är det helt klart,det där med att gå på swingersklubb. Men som med många fantasier så är jag inte helt säker på om den ska upplevas irl. Kanske gör den sig bäst som fantasi?
Men, skulle ämnet dyka upp så skulle jag gärna prova att gå dit.
Själv försöker jag vara så ärlig jag bara kan även om det inte alltid känns så lätt. Om man inte kan ta upp det till diskussion med sin andra hälft så undrar jag hur mycket förtroende man har för sin partner och hur det förhållandet mår?....
Det värsta som kan hända är att hon inte vill och säger nej. Men då har man i alla fall delgivit sin fantasi så hon vet om det.
så sant Requiem.. men då är ju tanken.. När hon vet om Din fantasi.. och tackat nej.. hur säker kommer hon sedan känna sig att du inte en vacker dag faller för frestelsen, med eller utan hennes medgivande?
Svårt som f*n..
Kanske därför det går som det går med mina förhållanden då....
Själv så värdesätter jag ärlighet bland de absolut viktigaste egenskaper som finns hos en kvinna. Visst det är inte alltid bekvämt och ibland gör det ont. I mitt fall kan jag bara älska en kvinna om jag kan litar på henne. För att lita på henne så är det enda hon behöver göra är att vara ärlig.
Det är så jag fungerar tillbaka också. Jag säger vad jag tycker och tänker och hoppas på att en dag snubbla över en kvinna som uppskattar det. Jag tycker det är viktigt med kommunikationen och att kunna diskutera precis ALLT i en relation för att jag ska må.
Men som sagt var det har inte direkt fungerat hittils. Kanske skulle jag tjäna mer på att inte alltid köra med denna öppenhet och istället hålla sakerna inom mig....
Svårt ämne helt klart då alla människor uppskattar egenskaper olika mycket.
Skicka en kommentar